måndag 16 april 2012

Ensamkommande barn med barn

Till Sverige kom en liten familj från Mongoliet år 2008. Det var två ungdomar födda -91 med ett barn fött -08. De sökte asyl i juli 2008 och var då enligt egna uppgifter 17 år gamla och därmed kvalar man in som ensamkommande barn även om man själv är sambo och har barn. Vi i Sverige är lite konstiga på det sättet. De kom alltså 2008 och bodde då i ett familjehem i en liten kommun i Östergötland eftersom de var barn. Barn som hade barn alltså. Honom kallar vi NB och henne BK ,och så har vi det lilla barnet som vi helt följdriktigt kallar ”det lilla barnet”.

Huvudskälen till asylansökan, enligt vad familjen berättat för Migrationsverket, är att kvinnans far har motsatt sig dotterns relation med mannen. Fadern har misshandlat såväl BK som NB och har hotat att döda den senare liksom det lilla barnet. Vid ett återvändande riskerar mannen och barnet att dödas. Kvinnan riskerar att straffas av sin far för att ha rymt hemifrån samt tvingas ingå äktenskap med en man hennes far lovat bort henne till. Mannen är buddist och khalkamongol och kvinnan är kazak och muslim enligt uppgift.

Familjen har inte lämnat in några handlingar som kan styrka eller göra familjens identiteter sannolika. Men Migrationsverket finner det sannolikt att familjen är hemmahörande i Mongoliet. Familjen har inte lämnat någon övrig skriftlig bevisning heller. Den allmänna situationen i Mongoliet är inte sådan att den i sig ger rätt till asyl. Och det är i första hand hemlandet som ska erbjuda skydd mot de hot och kriminella handlingar familjen varit utsatta för anser Migrationsverket. Familjen säger sig komma från Ulan Bator vilket är den största staden i Mongoliet med 866 000 invånare och den stad som svarar för hälften av landets industri.

Söker aldrig Migrationsverket fakta bakom olika påståenden som görs, i landet det gäller? Man godtar allt de sökande säger verkar det som? Det är väl en fin inställning, om det vore så att människor aldrig ljög för att uppnå vissa fördelar. Nu spelade det ingen roll eftersom Migrationsverket ansåg att asyl inte kan komma ifråga och inte heller synnerligen ömmande omständigheter. Enligt Migrationsverkets dom 2008-12-30. Men beslutet överklagades till Migrationsdomstolen.

Tyvärr ändrade Migrationsdomstolen beslutet om utvisning för att ”våld mot kvinnor är ett stort och omfattande problem i Mongoliet och landinformationen ger stöd åt påståendet att myndigheterna inte kan eller vill ge klagandena skydd.” Migrationsverket ansåg å sin sida att alla möjligheter inte var uttömda i Mongoliet att få hjälp.
Familjen har heller inget nätverk att få hjälp av och svårt att klara försörjningen i Mongoliet, ansåg domstolen. Detta plus deras låga ålder och föräldraskap gör att Migrationsdomstolen gör en sammantagen bedömning av att omständigheterna är synnerligen ömmande.
Här var juridiskt sakkunnig Ylva Lönnaeus av skiljaktig mening, medan nämndemännen Madli-Ann Pohla, Cecilia Arvidsson och Inger Wennhall ansåg att synnerligen ömmande omständigheter förelåg. Därmed beviljades permanent uppehållstillstånd 2009-05-13. Man går på de uppgifter som finns utan att försöka kontrollera något.

Våld mot kvinnor kan väl egentligen sägas vara ett stort problem i många länder världen över? Svårt att klara sin försörjning och dåliga nätverk är inte speciellt ovanligt heller i många länder där byarnas befolkning flyttar till städerna för att söka arbete. Låg ålder och föräldraskap beror på referensramarna för just det landet. I vissa länder i vår värld ses man som vuxen vid 15 år. Med de här kriterierna kan man undra hur många procent av världens befolkning som kan komma till Sverige och åberopa särskilt ömmande omständigheter?

Sedan har vi några andra fakta som väcker frågetecken. Enligt BK missbrukar hennes far alkohol och har misshandlat henne fysiskt och psykiskt. Även i NBs familj har förekommit våld i uppfostringssyfte och hans far hade alkoholproblem. I februari 2008 rymde ungdomarna och bodde hos en vän. NB hade svårt att försörja sin familj, skriver Migrationsverket.
Trots det lyckas man ta sig till Sverige? Hur? Varför frågar ingen på Migrationsverket om det? Det känns inte som om Sverige är det naturliga valet vid flykt från Mongoliet. Kina och Ryssland är naturliga val och där finns många mongoler redan. Och jag hoppas att Migrationsverket och socialtjänsten i kommunen har ett visst utbyte av information. Alkoholism och våld inom familjen går väldigt ofta i arv enligt forskningen. Dessutom har kvinnan hepatit B vilket måste vara viktigt att fortsätta kontrollera.

Men visst är det fint? Visst är det underbart att vi kunnat hjälpa till i denna mongoliska Romeo och Juliahistoria? Känner ni hur den svenska glorian lyser? Tyvärr är det bara Romeo& Julias kärlekshistoria som varit fulländad. Till största delen beroende på att bägge dog.

För nästa gång vi kan läsa om denne NB i offentliga papper är i en våldtäktsdom mot en ung tjej som han lyckats tvinga sig på under en privat fest. Flickan är tillsammans med en annan ung man och när denne gått ut från sovrummet och flickan somnat kommer vår lille mongol för att utnyttja läget. Han anhålls 16 januari 2012 och häktas den 19:e. Efter rättegång med tolkbehov på mongoliska får han fängelse i 1 år och 10 månader.

Tack ska ni ha Migrationsdomstolen, som kunde sett till att åtminstone en våldtäktsman som inte har här att göra, hade fått åka hem igen. Skälen man anger för PUT i Sverige är skäl som miljoner människor världen över skulle kunna ha. I första hand var dessa ungdomar Mongoliets ansvar och inte Sveriges. Vill ni göra oss till hela världens socialbyrå? Och det var en retorisk fråga.
Och ett speciellt tack till er, nämndemännen Madli-Ann (M), Cecilia (S) och Inger (S). Er människokärlek har bidragit till att ännu en ung svensk flicka för lång tid förlorat tilltron till andra människor. Jag tycker ni ska fundera över vad denna människokärlek ni ger uttryck för, kostar andra. De där andra som får betala för er godhet.

Migrationsverket beslut 2008-12-30
Dnr: 11-086491, 11-086492, 11-086494
Migrationsdomstolen dom 2009-05-13
Målnr UM 873-09
Linköpings tingsrätt dom 2012-03-12
Målnr B 206-12

Magica de Hex

Relaterat

Fallet finns även i sammandrag och med bifogad dom beskrivet på – MigiLeaks.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar