Mysteriet Hussein Obama

Author: 

Diana West

Varför har presidenten spenderat miljoner på att dölja vem han egentligen är?

WASHINGTON, DC. När president Barack Obama avrundar sina fyra år på ämbetet och ställer upp för omval i november, tror en majoritet av amerikanerna – 55 procent - att han är född i USA.  20 procent av dem tror däremot inte på det och ytterligare 25 procent säger sig vara osäkra på presidentens födelseort. Aldrig förr har så många amerikaner tvivlat på sin presidents identitet. Vad beror det på?

Å ena sidan är svaret enkelt, med tanke på att det inte finns några pålitliga dokument som styrker Obamas livshistoria. Det gäller alltifrån hans universitetsbetyg och resedokument till alla de juridiska skrifter han har författat och räkningar han skickade under sin tid som advokat, från hans tid som senator i delstaten Illinois – och mycket mera.

Historien har lyckats tränga sig in i det amerikanska medvetandet, trots att mainstream-medierna har lagt den på is. Den mystiska historien om Obamas identitet som nu har legat och pyrt på gräsrotsnivå i mer än fyra år, har konsekvent ignorerats av amerikanska journalister och av den politiska klassen, oavsett om det rör sig om förtroendevalda eller partifunktionärer. Tystnaden spänner över hela det politiska spektrumet.

En undersökning genomförd av en så kallad ”cold case posse” (en grupp medborgare som har påtagit sig att hjälpa den officiella ordningsmakten att utreda ett gammalt fall), som arbetar för sheriff Joe Arpaio i Maricopa County i delstaten Arizona, har nu kommit fram till att det inte råder några tvivel om att två av Obamas identitetshandlingar är förfalskningar: Det rör sig om en pdf-fil som visar presidentens födelseattest från 1961 och har offentliggjorts på Vita husets webbplats samt hans registreringskort för militärtjänstgöring från 1980 som myndigheterna släppte strax före presidentvalet 2008.

Sheriff Arpaios grupp menar att de kan bevisa detta i domstol. Historien om hur de skulle kunna bevisa det, är det heller ingen som vill ta i. Ändå hamnar inte den här sagan i George Orwells ”minneshål” och det beror framförallt på att det inte går att få tyst på internet.

Det var internet och inte mainstream-medierna som kastade sig över födelseattesten som Vita huset lade ut på nätet 27 april 2011. En hel liten armé av privatpersoner med varierande grad av teknisk expertis laddade ner dokumentfilen och började gräva i den. Efter en rad kriminaltekniska analyser kom de fram till att filen bestod av flera ”lager” och drog slutsatsen att Vita huset-filen har manipulerats. Sedan dess har flera liknande bevis upptäckts av sheriff Arpaios cold case-grupp.

Arpaio bildade sin grupp efter att 250 lokalinvånare bett honom avgöra huruvida Obama var berättigad att ställa upp i det kommande presidentvalet.

Vid två tillfällen i år har gruppen presenterat resultat för allmänheten. De drog slutsatsen att födelseattesten på Vita husets hemsida inte kommer från en bit papper utan har skapats – eller mer exakt: förfalskats – på en dator. Som en expert i gruppen uttryckte det: ”Den enda gången Obamas födelseattest existerar som ett pappersdokument är när någon trycker på datorns utskriftsknapp.”

Just nu vill gruppen lämna över allt sitt bevismaterial till kongressen i syfte att få till stånd en formell utredning. Men en sådan är ungefär lika välkommen som en handgranat som kan explodera i vilket ögonblick som helst. Därför glöder nu stubintrådarna till två potentiella konstitutionskriser.

Den ena krisen handlar om det största olösta mysteriet i amerikansk historia: Om Arpaios resultat stämmer, vem förfalskade dokumentet? Den andra potentiella krisen, som hänger samman med den första, är mycket mera uppenbar. Den amerikanska konstitutionen slår fast tre kriterier för presidenten och vicepresidenten. Artikel II, sektion 1 stipulerar att presidenten måste vara minst 35 år, ska ha bott minst 14 år i USA samt vara en ”natural born citizen”.

Medborgare som är ”naturligt födda” skiljer sig från medborgare som är födda i landet eller har fått medborgarskap senare. Även dessa får inneha politiska uppdrag, men bara ”naturligt födda” är valbara till presidentämbetet. Amerikas grundare ville på detta sätt säkerställa att nationens främste företrädare inte kände lojalitet med något annat än den amerikanska republiken.

Konstitutionen definierar inte vad ”naturligt född” betyder, men enligt dåtidens rättsuppfattning och enligt fallet ”Minor versus Happersett” som avgjordes av Högsta domstolen 1875, så är en ”naturligt född” medborgare en person som är född i USA och vars båda föräldrar var medborgare. Det framgår tydligt av den domen och därför är den prejudicerande.

Det märkliga är att i mitten av 2008, när Barack Obama var i full gång med att säkra sin nominering som Demokraternas presidentkandidat, försvann referenserna till ”Minor v. Happersett” på ett oförklarligt vis från 25 av de domar från Högsta domstolen som arkiverats på Justia.com – en populär sökmotor för journalister och juridiska bloggare. Var det en tillfällighet?

När advokaten och bloggaren Leo Donofrio, vars överklagan om Obamas valbarhet i december 2008 nådde Högsta domstolen - där den avfärdades – tre år senare upptäckte detta fifflande ursäktade sig Justia med att det var ett ”programmeringsfel”. Blogg-världen däremot kallade det besynnerliga sammanträffande ”Justiagate”. Medierna sa absolut ingenting.

Så var står vi nu med en president som, såvitt vi vet är son till en vit amerikansk tonårsmamma och en svart brittisk undersåte från Kenya? (Kenya blev självständigt först 1963, två år efter Obamas födelse.)

Enligt honom själv kom baby Obama till världen på Hawaii med dubbelt medborgarskap, amerikanskt och brittiskt. Emellertid finns det inga som helst bevis för att han skulle vara född på Hawaii, däremot finns det indicier som talar för alternativa födelseplatser. Till exempel uppgav hans litterära agent i den biografi han använde för att marknadsföra Obama att han ”föddes i Kenya”. Biografin, som skrevs 1991, fanns kvar på agenturens webbsida till april 2007 – två månader efter att senator Obama annonserat att han ställde upp i presidentvalet.

Andra konstigheter är den försvunna veckan i registret över utländsk invandring till Hawaii. Som av en händelse inföll Obamas födelse 1961 just under den försvunna veckan. Mot bakgrund av dessa oförklarliga fakta och mot bakgrund av de Obama-dokument som förblir förseglade, är det lätt att förstå varför historierna om hans utlandsfödelse uppstått – och varför en del amerikaner är förvirrade.

Många har hört om de två tidningar som publicerade annonser om Obamas födelse. Sheriff Arpaios undersökningsgrupp har emellertid upptäckt att dessa tidningar även annonserade utlandsfödda barn som om de hade kommit till världen på Hawaii. De har också funnit ett adopterat tvillingpar som var flera år gamla när deras födelseannons publicerades.

För att ytterligare komplicera historien om Obamas medborgarskap, finns det några skolbetyg från Indonesiens huvudstad Jakarta, vars äkthet ingen har ifrågasatt. Dessa utpekar den unge Obama som indonesisk medborgare.

Med alla dessa omständigheter är det svårt att beteckna Obama som ”naturligt född” amerikan. Ändå är det ingen som till dags dato har lyckats övertyga en amerikansk domstol om detta, vilket givetvis hänger samman med att vartenda mål har avvisats redan innan den gått till rättegång.

En annan sak som är värd att nämna är att nästan varenda rättssak rört sig om samma sak: offentliggörandet av Obamas födelsebevis. Alltså, det riktiga dokumentet, inte det som Vita huset lade upp på sin webbsida i april 2011. Innan dess hade Obama använt uppskattningsvis en till tre miljoner dollar för att förhindra alla försök att få tag i det. Vad hände som fick presidenten att ändra sig?

Två ämbetsmän i Vita huset höll i presentationen av födelsebeviset under en presskonferens där inga kameror eller ljudinspelningar tilläts. En av de närvarande journalisterna påpekade att det skulle leda till att ”en del människor inte kommer att låta sig övertygas”. Han fortsatte: ”De kommer att säga att detta bara är en fotokopia av ett papper. Ni kan ha skrivit vad som helst där. Kommer originalet att någon gång visas upp?”
Där slutar Vita husets utskrift av bandet med ordet: ”skratt”.

Vem kommer att skratta sist? Barack Obama? Sheriff Arpaio? Politikerna som böjer sina huvuden eller medborgarna som vill att deras konstitution ska tas på allvar? Vem som än skrattar sist, kan man lugnt säga att Obamas födelsebevis är ett mycket lustigt dokument.

Källa: Dispatch International